Miss Sofy

Jag träffade Bamse förra sommaren.. Asså thee Bamse. Inte han med Blå snickarbyxor och en burk med dunderhonung under armen utan rösten bakom densamme, lille skutt och Skalman. Han kom in på mitt dåvarande jobb och ville ha hjälp och jag var tvungen att fråga (som man så ofta är) om det inte var han den där som pratade i barnprogrammen, för jag kunde inte sätta fingret på var jag hört honom förut, men en släng av mjukisbyxor framför tv:n fick mig att dra slutsatsen barnprogram. Jo då, skrockade Bamse och svarade att det var han som hade pratat Bamse och hans vänner i 30 år nu. Jag blev ju såklart lyrisk och berättade snabbt för barnet bakom vem det var som nu stod framför henne. Hon blev nog minst lika tagen som jag.

Vi stod och pratade en bra stund om teater och farmor på höga berget och vädret. Efter att han faktiskt fått hjälp med det han ville ha hjälp med från första början så gick han nog hemåt lite belåten över att en vuxen männska (ja, jag då) blev så glad av att träffa Bamse himself...

Det är lite roligt ändå att träffa lite så där halft kända personer.. Som när Niklas Strömstedt ville köpa ett träd av mig, eller när man upptäcker hur kort Christian Waltz egentligen är.. När man ser att jo, DiLeva har bara lila Kaftaner på sig i verkligheten också eller då Emil Forselius nyper en i rumpan (halvroligt i för sig)...

Eller när man stöter på Rickard Wolf på Systemet, då man kommer samtidigt till kassan och han frågar "Vem var först här egentligen" och man svarar med glimten i ögat "Jag aaaaavskyyr frågesporter" För det var ju faktiskt så han sa i Lejonkungen..

Men inte fattade han det inte...