Dagen efter...

Heja heja!! Fasen det gick rätt bra ändå! Träningen har payat off och jag kunde springa hela 5 km utan att helt tappa fattningen, fötter eller förstånd! Tjohooo. Och så fick man ju medalj och jag kände mig mycket stolt. :) Sen fick vi picknick med schyssta mackor och goda röror.

Fast om man säger att man ska vara med i joggningsgruppen, varför går man då?? Och med stavar dessutom? Det är ofta lite bastanta damer med några år på nacken som bestämmer sig för att här kommer jag!!!! och mejar ner alla i sin väg med sina gigantiska gåstavar.

Det är ju bra att de rör på sig iaf.

Jag fyller år imorgon. Schysst.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0