mormorar

Tjocka släkten.. Can´t live with or without... Eller jo.. Kanske without.. Men det svåra e att man faktiskt MÅSTE tycka om dom fast dom ofta kommer för tidigt på julafton och har köpt fel julklappar, propsar på att man inte ska dricka vin till maten för de tror fortfarande man e tolv eller att de alltid lyckas toppa klyschornas klyschor med hur stor man har blivit..

Såna problem är förvisso triviala och man saknar dom nog om man inte skulle ha dom där att tjata på en.. Visst e mormor painig när hon frågar för tredje gången om man tvättat händerna innan maten eller gnatar om att man aldrig hittar sina saker.. Men inget går upp emot en mormorkram med sin mormorparfym och fläckfria förkläde. Skålen med för gamla karameller (för det är så man säger.. inte godis utan karameller) som man allt för ofta nallar ur. Julgranen med julpynt från ett annat sekel som därför är så mycket vackrare än blå kulor köpta på åhléns (whats up with that?)

Det är något speciellt med äldre som har sina koftor, lagda frisyrer och bekväma skor.. Det innebär ändå trygghet då dem skorna står i hallen en söndagsmorgon..

Sen finns det vissa man gärna kan slippa.. Störiga kusiner med ännu störigare barn som får skrika hur högt dom vill och dra en i håret utan att bli tillsagda.. Fasansfulla fastrar och mossiga mostrar är ju heller inget direkt att hänga i julgran (hepp!)

Men sju sorters kakor och doften av nybryggt kaffe är det som sagt inget som går upp mot..

Saknar dig mormor...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0