Miss Sofy

Jag har beslutsångest. Jag vill men jag kan inte. Ska jag göra det fast jag inte kan eller ska jag inte göra det och bortse från att jag vill..

?

Jag måste bara berätta om min sjuka dröm... Jag drömde att jag hade ont i tanden och att jag kände att jag skulle tappa den. Sen kände jag med fingret och då lossnade hela tandraden från mitt tandkött och jag hade halva käken i handen. Sen (i panik) kramade jag handen så att alla tänder smulades sönder...

Sen upptäckte jag hur jag istället hade fått två tänder längst ut på tungan...

Borde jag gå till tandis?

jag vet att tatuering stavas med u...

Klä er i pyjamasbyxor och bar överkropp då ni ska sova

Ha skjorta på er

Ha uppkavladeärmar på skjortan

Ha lite för långt hår och dra näven genom det då ni skrattar

Ha 2 dagars skäggstubb och raka er sen på tredje dagen.

Skaffa ej mustasch... För guds skull.

Bär vita boxershorts. Alltid

Svara aldrig i telefonen med "vad vill du?"

Erbjud skjuts

skriv en låt

Ha muskulösa underarmar

Fråga aldrig "får jag kyssa dig?" Gör det bara.

Ha inte tavlor som föreställer en smält Hammarbyflagga över en colaburk

Ha gärna EN tatyering, noga utvald och den får ej föreställa Varg eller Örn.

 Var händig

Äg ett par blåbyxor

Efter ni duschat, gå gärna runt med handduken runt midjan en stund.

Good night and good luck

Jag tror att det ska vara bra nu, men man vet ju aldrig. Jag har kommit fram till att man ska skita i att prata så himla mycket. För hur mycket man än förklarar så går det inte fram. Liknelser funkar lika dåligt och metaforer går inte hem. Så skippa snacket, det är ju så lätt att fjädrar blir till hönor med ett poff och det vill vi ju inte.

jag bli trött på idioter. Det finns ju ganska många såna tyvärr... Idioter som skäller ut en på bussen då man skrattat för högt eller folk som bara inte fattar helt enkelt. Det finns idioter som gör slut med skitbra tjejer eller är otrogna mot dem. Idioter. Man vill liksom bara fråga, "hur tänkte du nu då?" Folk tar saker oc människor för givna och det är ganska idiotiskt drag.

..som jag alltid kommer vilja ha, hur barnsliga eller omöjliga det än är..

* Dockskåp (lite barnsligt då, men vafan det är skitkul.. stort som satan ska det vara, med massa fina möbler..)
* En nöjespark (omöjligt eftersom jag inte heter michael jackson...)
* En häst (inte helt omöjligt, men kommer nog aldrig kunna skaffa en.... eller säg inte det... kanske...)
* Ett piano (inte heller helt omöjligt, men måste nog ha villa för det...)
* Fruktträd (kräver också villa med tomt..)
* En balsal (kräver ett slott så det kanske inte händer..men det vore kul...)
* ett rum som ÄR en hoppborg (som sagt, jag heter inte maichael jackson)


Kanske om man spelar på lotto?

Jag har klarat mig från förkylning hur länge som helst. Så för några dar sen tänkte jag "fan jag har ju ett immunförsvar gjort av stål!" Trodde jag ja.. Nu ligger man här med halsont och så.. Fuck.. var jag tvungen att öppna min käft??

Jag ser ganska ofta par på stan där tjejen är väldigt upprörd, ofta så gråter hon och försöker förklara för killen som ofa går tyst, tittar ner i marken med händerna i fickorna.. Varför är det så sällan de som skäller på oss..?

Ibland lägger man märke till en del saker och andra märker man inte ens.. Först idag, ett år efter att jag flyttade hit insåg jag att lampan i trapphuset ska föreställa en planet. joråsatte

Jag känner mitt kall så här kl 10 på en tisdagsmorgon. Jag slår på teven och hittar ingenting. Ingenting! Det slutar med att jag kollar på UR och möter finska ungdomar som pratar om deras syn på skiljsmässa... Är detta det vi.. eller iallafall dom som betalar tevelicens betalar för??? Tv-shop som propagerar för någon trampmaskin som man borde köpa för endast 3999:- och då får man ju en träningsbok också, om du ringer om tio minuter. Inte undra på att tjejen som spydde i direktsändning får åka till Hollywood och vara med på Lettermanshow.. Finns det inge bättre?

Dags att göra ny, fin tv...

Min dator har tappat sin markeringsfunktion. Ni vet då man sveper med musen över bokstäverna så de blir blåa? Varför berättar jag det här för, allt det där kan ni ju redan. Jag kan iallafall inte göra det längre och det inte alls roligt. Man måste hålla inne bakåtknappen jättelänge. Dagens i-landsproblem. Så då var det klart.

Jag spelar i ett korplag i fotboll. Jo jag gör faktiskt det. Jag får springa, svettas, stå bredbent och slänga mig med termer som: " Jobba hem", "akta rygg", "andra kant" och skrika en hel del. Många tycker att sportutövare ska vara så jäkla peppade och skrika slagord och utropa ett uuuuööööööhhhhhuuuuoooohhhööööööö till tonerna av att klappa i takt. Att spotta är lite som en cool grej och man går o ser lite sur ut medan klacken troget hejar på. Men det känns faktiskt helt naturligt allt det där. Man är så jäkla skitnervös att man måste skrika, att spotta är man helt enkelt tvungen till för att undvika att kräkas och man hör inte ens klacken. 

Jag har aldrig gjort ett mål, men jag trivs ändå. Jag är ganska bra på mittfält iallafall... 

Alltid finns det något som  förvånar en. Folk reagerar inte som man tror, folk är dumma, säger puckade grejer. Inget blir någonsin som man tänkt sig. Det är ju bara att inse det. Man vill att folk ska förstå bara av sig själva ibland och en del änglar på jorden gör faktiskt det. Och andra fattar inte hur mycket man ens förklarar. Ofta är det så självklart och klart som korvspad. Fast personen kanske bara letar efter korven istället för att se igenom spadet? Flumsofie... skäpning...

Önskelista: Kära Tomten. Önskar mig följande: Att den jag vill ska förstå, förstår.
                                                                                      Att den jag vill ska förstå, förstår och efter det handlar därefter.
                                                                                      En valp
                                                                                      En digitalkamera

                                                                                      T
Tack tomten, hör av mig då jag kommit på mer jag önskat mig. Jag har varit snäll i år iallafall...

Jag måste nog ändå säga att jag är lite glad för att vara jag liksom. Fan vad trist det hade varit att vara någon annan. Asså jag gillar er såklart, men det är ändå rätt schysst att vara sig själv på nåt vis...

Visst jag kan klaga på det o det och säga att det kanske vore bättre med något annat in times of trouble, men jag skulle ju vara så naken utan mig. Ibland vill man ju vara något mer än det man är, kunna kasta kniv kanske eller inte vara rädd för höjder. Att ha en kort frisyr som man bara kan rufsa till o sen e man klar? Nä förresten, det sista tar jag bort...

Man måste inte alltid räcka till men ibland så räcker det man har en jäkla bit... Jag kan inte gå på händerna kanske, men jag kan andra saker. Sofie-saker.  Sofystuff....Och jag är glad att få vara jag.

Äntligen lite skoj. Lite utmaning, lite jobb att lägga ner själ o hjärta i . Själ och hjärta är bra.

Fast varför blir man ofta behandlad som att man är är en liten skitunge. jag är trött på det. Är jag för snäll? Lite fucking
R-E-S-P-E-C-T

Så slipper vi allt dravel. Dravel är dåligt.

Man vill ju vara allt jag kan...

Jag har lyckats somna tre ggr sittande under en föreläsning om Adobe.. Lite stolt faktiskt.. :)

Förra föreläsningen var det en tjej med svart långt hår som sa att hon hette Snövit... Där föll den respekten... :/
Sen var föreläsningen B också. Men slutet gott allting gott...

Allå Allå emliga armén är ju för fan inte rolig. De pratar ju bara franska?! Varför detta program då jag behöver scrubs eller nåt...

Nån som har en sko eller nåt jag kan slänga på teven? ..   En bok då?

Hur säger man till någon att den inte är önskvärd vid ett speciellt tillfälle? När man vill vara själv o fixa en grej helt själv bara? Det finns nog ingen risk för att personen skulle bli ledsen för att denne inte fick vara med men stött. Det kan bli dålig stämning. Det kommer bli dålig stämning.

Fuck. I vanliga fall skulle jag säga. hey for the love of our God såklart du ska vara med! Men inte den här gången. Jag måste vara ensam i min borg.

Jag får vara snabb. Som blixten så det inte hinns med.. mmmm precis.

För ganska länge sen satt jag på ett tåg på väg till en teater ute i vildmarken. Då jag satt där så börjde mannen bredvid mig att prata med mig.. "Faen varför råkar jag alltid ut för snackisar" tänkte jag lite sådär, men han var trevlig så jag var trevlig tillbaks.

Han var en ganska smårund man i 50-års åldern med en pullover över skjortan. Han började berätta för mig om sitt liv och hur hans far var slaktare och att han också vart det. Hur han gick upp i ottan och arbeta hårt för brödfödan. Han berättade för mig om sitt liv helt enkelt och sen gick han av i Barkarby.

Undrar var han är nu?

Inget luktar värre än en rutten banan. Fy fan. Så får man flugor som hör till liksom... Fluga + banan = bananfluga