tantfasoner
Jag har alltid känt att jag har ganska mycket överseende med saker o ting. Typ att inte klaga då grannen spelar för hög musik, man är ju bara ung en gång osv.. Men i fredags ´hade jag inte det. Jag hade jättesvårt att sova och det hjälpte inte att jag dagen (natten) till ära var kattvakt åt min syrras smått mångalna katt som väcker en stup i kvarten. Det var också tokigt varmt och fönstret stod så pass mycket öppet så att alla ljud kom in men ingen katt kunde komma ut...
Ute på gatan precis nedanför mitt fönster så har sex stycken fjortisar bestämt sig för att brottas och skrika" vi behöver inte gå hem än!!" Jag tänker först på mitt gamla hövliga sätt att "jaja men de leker ju bara man e ju bara fjortis en gång i livet".. o sv försöker jag brottas med mina tankar samtidigt som katten hoppar upp och försöker balansera på min axel.... Men sen tänker jag att nä nu jäklar är det dags att bli surtant.. Jag öppnar fönstret och lutar mig ut, mitt hår står åt alla håll och jag har min dödskalletröja på mig.. "Ursäkta!!!!! Hallååå!?? Skulle ni kunna vara tysta, vi försöker sova här!!?" Och de lyssnar faktiskt.. De säger förlåt och går därifrån.
Kanske var det mina surkärringsfasoner som skrämde dom.. eller min dödskalletröja..
haha oh sofy... du är min idol!
